Nu är det jul!

Önskar jag er alla!
PS. Jag varken drunknade eller fick åka ambulans efter gårdagens övningar och träningsvärken sitter som en smäck i överkroppen. Så jag är nöjd!

Slagit konditioinsrekordet!

Idag tyckte Detlef att det var dags igen för konditionstest på roddmaskinen. Men först lite styrka. Efter en rolig uppvärmning med tafatt, knuffa omkull och andra härligt barnsliga övningar  körde vi igång med styrkeövningarna som denna gång var i form av parövningar. Här gällde det att på olika sätt arbeta mot och med varandra för att komma åt såväl stora muskelgrupper i benen som mindre axelmuskler. Som alltd när man tränar med Detlef är det inspirerande och fantasifullt. Dessa övningar som vi gjorde kommer även köras på finalpasset på vår uppstartsdag den 14 januari så då kan ni med fördel komma och testa själva.

Efter detta var det då dags att spänna fast sig i rodd maskinen. Ta några djupa andetag och börja dra. Förra gången kom jag jag 1042 meter på 4 minuter. Då träningen inte riktigt blivit som jag tänkt mig under senhösten hade jag inte så stora förhoppningar om att det skulle ha hänt något, snarare tvärtom. När fyra svettiga, tunga och härligt ansträngande minuter hade gått föll domen. 1056 meter. YES! Skakig men minst sagt nöjd så kunde jag sedan återgå till det vanliga jobbet.

I eftermiddag kommer det även bli ett premiärdopp i bassängen. Målet är att jag ska ta mig fram 1000meter utan att svälja allt för mycket vatten.

Ikväll är det sedan dags för en ny härlig och livsfarlig aktivitet. Det är nämligen avslutning på handbollen för min äldsta dotter och då är det tradition att föräldrarna mter barnen. Det kan bara sluta på ett sätt...

Det här är en riktigt härlig dag!

Då var det dags!

Nu är baddräkten inköpt så det finns inte längre något att skylla på. Visst, det har tagit lite tid för detta inköp men bättre sent än aldrig. Nu blir det bada av i morgon eller på onsdag.

Imorgon, tisdag, har jag även fått tillfälle att hoppa in och köra ett medelpass. Det ska bli riktigt kul att damma av mitt gamla pass och köra så det ryker i stora salen i Hörby. Så klockan 18.00 är ni hjärtligt välkomna

Vilken känsla

Stången är tungt lastad, salen är full med motionärer som ser laddade ut. Vi hittar rätt ställning och sedan drar  musiken igång. Det börjar i lugnt tempo för att vi ska hinna väcka kroppen och sedan dras tempot upp och musiken blir tyngre. Låt efter låt hjälper oss att träna alla möjliga muskler. Jag försöker vara peppande och se till att ni tar i, bara lite till... När styrkedelen är avklarad är vi rejält trötta i kroppen och svetten har börjat bryta fram både här och där. 


Nu är det bara de 15 intervallerna kvar. jag hojtar lite på er och vi får upp en härlig stämning i salen. Sedan sätter vi fart. Upp och ner på stepbrädan i rasande fart, allt till tonerna av Ebba Gröns 800 grader. Vi hoppar och studsar, böjer och sträcker. Svetten lackar och vi bara kör på. Tiden går så snabbt. Det är dags för de tre sista intervallerna och vi börjar med låten Lipstick och riktigt tunga knäböj och upphopp på på brädan. Mjölksyran gör sig snabbt påmind. Försöker visualisera bröderna Jedward, för att hitta deras oerhörda energi. Två intervaller kvar. Vad kan vara bättre än Hoffmaestro? Vi springer snabbt och vi har höga knän, andningen blir tung och hjärtat rusar. Vi sätter händerna i luften och ger det absolut sista vi har. 


Nu är vi värda nedvarvning och strech och vi känner oss riktigt nöjda med oss själva.
Tack alla ni som varit på mitt pass och gjort onsdagskvällarna till något att riktigt längta till. 

Längtar till imorgon

Imorgon ska vi köra tre stycken tabatas som avlutande intervallträning på mitt skivstångskonditionspass. Det ska bli så kul. Vet inte om vi kommer att orka eller inte men det ska bli en härlig utmaning och ni som var på passet förra veckan höll med mig om att det skulle vara kul att testa. För att det ska bli ännu roligare kommer även skivstångledaren Emilia vara med och peppa.

Igår satte jag ihop drivande musik som ska hjälpa oss på vägen och nu vill jag bara att klockan ska slå 18.15 och att det ska vara onsdag så att vikan sätt igång. Så har du inte bokat dig - gör det nu!!

Hej seniorer!

Är nu på väg hem från en härlig helg i Stockholm som gått i seniorernas tecken. Vem man egentligen menar när man säger senior kan skifta men de jag främst tänker på i detta läge är de härliga människor som upplevt massor i både stort och smått och börjar komma upp i en aktningsvärd ålder (läs runt 65 år). Dagarna har varit fyllda av både teori och praktik och vi har fått pröva på både senior jympa och senior station. Så nu är jag lite brydd över vilket pass jag ska köra till våren. De var så kul båda två!

Seniorer

Stockholm en fredag i början av december. Fullt med folk, fullt med affärer och framförallt fullt med små glittrande, blinkande,lysande lampor överallt. Mycket stämningsfullt. Nu i helgen ska jag dock inte bara bli förförd av julstämningen här uppe utan jag ska ha en riktigt go träningshelg. Jag är nämligen på utbildning för att lära mig allt om seniorjympa. Detta är en jympaform som Friskis har som framförallt riktar sig mot de som passerat 65-års sträcket. Dessa två dagar som vi har på oss kommer att vara fullspäckade med både teori och praktik. Detta ska bli så härligt men det som ska bli roligast är mötet med alla ledare från hela landet som är samlade med ett gemensamt mål. Att få redskapen till att göra en riktigt bra upplevelse för våra seniorer på jympagolvet.

Tabata

Det blev inget skivstångspass för mig idag. Det märks att det är förkylningstider så det var inte så många ungdomar som kunde träna. Därför bestämde vi att Detlef tog hela gruppen och körde gymträning  med dem istället. Då jag kände mig lite snuvad på min träning var jag inte sen att hänga på när Detlef, efter sitt pass, undrade om vi skulle köra en snabb runda i gymmet med enbart en omgång marklyft. För att bli varma körde vi ett set Tabata. För mig var detta något nytt och jag blev eld och lågor. Tabata är en form av hög intensiv intervall träning. Man kör åtta set där man jobbat intensivt i 20 sek och vilar 10. Om ni vill läsa mer hittade jag bland annat denna sidan;  http://www.intervaltraining.net/tabata.html. Vi gjorde knäböj och vi hann med 18 på varje intervall och på sista blev det 20 stycken. Det låter kanske inte jobbigt men testa, det blir riktigt tufft. När man kör tillsammans blir det dessutom riktigt kul. Detta kommer jag köra mer av.

Efter detta var vi båda riktigt varma och det var dags att ta tag i skivstången som Detlef preppat med 90 kilo! Detta var vad vi tidigare i höst kom fram till var mitt max. Jag klarade tre och blev jätte nöjd, Detlef tyckte dock att jag hade mer att ge så han kollade med sin app vad mitt nya max borde vara och den visade på 95. då lägger rackaren på 100 kg!! Nu var det till att ta i ... och jag klarade det. Så nu kan jag ta fredag!

Dags att plocka fram barnet inom sig

Dagens träningspass ska bli så kul! Jag och min Johan har nämligen förmånen att få lov att vara med på barnens avslutning på juniorjympan. Det ska bli härligt och jag räknar med att det kommer bli riktigt svettigt.

I love skivstång

I dag ska jag köra dubbla pass i skivstång och sedan det bli ytterligare ett på fredag. Man kan tänka att detta skulle vara lite mycket men jag tycker att det är så kul!  Att lyfta skrot tillsammans ger så mycket. Kan inte komma ifrån det, att svetts tillsammans med andra är så mycket roligare än att svettas ensam. Det är kanske därför jag gillar Friskis så mycket. Här är det mycket gemensam svett hela tiden.

Baddräktsångest

Nu börjar det närma sig för mig att hoppa i plurret och odla simhud. Med detta infinner det sig viss ångest för det var många år sedan jag ägde en baddräkt. Viljan av att att få en brun mage på sommaren har gjort att det varit bikini som gällt. Jag har dock ett antal gånger försökt bedriva någon form av fysisk aktivitet i vattnet och dessvärre alltid med samma resultat. En hand får hålla fast överdelen och den andra underdelen. Det kanske låter roligt men tro mig, det blir bra jobbigt efter en stund. Med andra ord, jag måste skaffa mig en baddräkt och detta innebär provhytt och dess härlig belysning. Uhg.  Vi får se när jag tar mod till mig...

Dimma

Idag var det jag, Lukas (min hund) och dimman. Det blev en åtta kilometersrunda på blandat underlag. Under hela rundan träffade vi ingen förutom små, små vattendroppar. Det var faktiskt en rätt häftig känsla. Både jag och Lukas kände oss pigga idag och för första gången på länge kändes det som om jag stundtals fick lite fart under fötterna. YES!

Kom igen värdar

Idag ska jag köra mitt skivstång konditionspass för vår förenings fantastiska värdar. Det ska bli riktigt kul så jag hoppas att ni är riktigt laddade!

Vad händer??

Just nu är hela jag så trött att det känns som om kroppen tror att den har gått i ide och inte tänkte vakna igen förrän till sådär i april.

Så helgen har jag ägnat mig åt allt som inte har med fysisk aktivitet att göra i hopp om att kroppen plötsligt skulle få ny energi. Tyvärr känns det inte så och jag och Detlef har därför kommit överens om att jag för en gång skull faktiskt ska lyssna på kroppen och ta det fortsatt lugnt. Denna veckan har jag två egna pass så utöver det blir det nog bara en extra gång i gymmet och ev en mycket lugn löptur för hundens skull. Cyklingen får ta ett uppehåll tills det blivit vår och lite fler grader i luften. Det har varit rackarns kallt de senaste gångerna jag gett mig ut.

Oj, vad tiden flyger

Min man frågade mig idag  om det verkligen kunde stämma att jag inte skrivit på min blogg sedan i lördags. Han tänkte att det var något fel på hans telefon som inte uppdaterade... Så var ju inte fallet utan det är helt helt enkelt tiden som flugit ifrån mig. Denna veckan har hittentills varit helt galen med kvällsarbete varje kväll så när jag väl landat hemma har helt enkelt inte orken funnits till att sätta på datorn.

Nu har jag i alla fall några minuter tills jag ska in på månadens styrelsemöte och tänkte därför ta tillfället i akt att skriva lite om veckans träning.

Måndagen blev en ofrivillig vilodag då jag inte lyckades hitta någon tid för träningen - kanske fler än jag som drabbas av detta ibland, eller?

Tisdagen blev det däremot dubbla pass med både cykling till och från jobbet (oj, så mörkt det är nu mera) och ett minst sagt tufft pass med Detlef i gymmet. Vi körde en variant av HIT (High intensive training) med sju stationer där jag skulle göra 30 repetioner i snabb takt på varje. Stationerna bestod i allt från att hoppa upp på tre stepbrädor som var staplade ovanpå varandra (gör inte detta utan en träningskompis då det hade en tendens att glida), armhävningar, kettlebellssving till djupa skidhopp och chins. Redan efter första stationen som var upphoppen var jag så trött att jag började få lite tunnelseende. Sedan blev det inte bättre men det var bara till att bita ihop och fullfölja. Detlef fick dock inte många ord ur mig. När detta var klart (det hela skulle givetvis göras på tid och det tog min 13 min 20 sek) så fick jag en välförtjänst vila. För tro inte att passet var klart efter detta, åh nej, sedan var det dags för tung benstyrka i form av två olika övningar där jag körde 3 set á 8 repetioner. Sedan var jag helt slut och mer än lovligt skakig men konstig som man är kändes det samtidigt otroligt gött att få lov att ta ut sig så.

Nu ska jag in på styrelsemöte så resten av veckans träning får ni ta del av senare. På återseende.

Lugn löprunda

Idag sprang jag tillsammans med min syster. På hennes träningsprogram stod det en lugn men lång löprunda så det tog vi. Jag hade dock redan från början bestämt mig för att inte springa fullt så långt som henne, det vill säga 13 km. Jag har inte sprungit några längre sträckor sedan i somras och har från och till bekymmer med knäna. Har dock en tendens till att glömma bort sådant när jag väl är ute på mina rundor. Kände mig därför mycket vuxen och klok idag när jag faktiskt svängde av tidigare och kom tillbaka till huset efter dryga 10 km.

Tjoho!

Efter en lång och god natts sömn mår jag idag mycket bättre. Även Småland visar upp sig från en bättre sida idag och på eftermiddagen strålade solen. Med anledning av detta så var det inte så svårt att sätta sig på mountainbiken och ge sig av på en tur. Min käre svåger hade tipsat mig om en fin tur på ca två mil och den var verkligen vacker. Den förde mig långs en bäck som utvecklades till en fors och det var häftigt att cykla bredvid detta skummande, brusande inferno.

Förkylning på gång?

Innan passet igår kände jag mig jätte stark men när passet drog igång märkte jag oroväckande snabbt att så nog inte var fallet (läs typ första styrkelåten). Det kändes som om jag lagt på dubbelt så mycket vikter än normalt och det blev verkligen till att ta i. När vi sedan satte igång med konditionsdelen så släppte det och kroppen kändes som min igen. Idag märker jag dock att det nog tyvärr är någosvikit (får man skriva så på sin blogg?)på gång i alla fall. Näsan rinner och omedvetet verkar det som om jag hela tiden drar mig till platser där jag antingen kan lägga eller sätta mig en stund.

Den cykeltur som jag hade tänkt mig har därför fått utgå och istället blev det en skogspromenad tillsammans med syster och barn. Och som ordspråket säger; inget ont som inte har något gott med sig. Med oss från skogen fick vi nämligen en hel kapushong (man tager vad man haver) full med trattkantareller. Så imorgon bli det svampsoppa. Vem vet den kanske blir den goda belöningen efter ett cykelpass. Positiv som jag är tänker jag mig nämligen att må bättre imorgon.

Lilla kobran

Igår fick jag lära mig många nya ställningar, såsom halv solhälsning, liggande hunden och lilla kobran. Kan verkligen rekomenderas.
Idag är jag dock i stort behov av att få köra rejält på mitt pass. Ni vet vissa dagar är sådana när man har mycket att ge utlopp för. Då är det härligt att passet är fullbokat vilket innebär att det finns många härliga motionärer som jag kan köra ordentligt med och få ny energi av. Ses ikväll!

Lugna veckan

Då har jag gått in i min lugna träningsvecka. Detta innebär dock inte, vilket man kanske ibland hade önskat, att jag inte ska träna så mycket, utan jag ska enkelt ska försöka hålla ett lugnare tempo på passen. Idag har jag dock vilat och det är speciellt mina vader tacksamma för av någon konstig anledning. Imorgon ska jag för första gången gå på ett yogapass så jag tänkte att senioryogan som vi har på tisdagsförmiddagar blir ett utmärkt alternativ. På onsdag har jag mitt egna pass och då får du ursäkta Detlef men då är det fullt ös som gäller. Det går nämnligen inte an att ta det lugnt där.

Då det nu är höstlov kommer jag att tillbringa slutet av veckan uppe på lantstället i Småland tillsammans med min syster och hennes familj. Här är det min plan att komma ut och cykla i två vändor samt att springa en skön runda i skogen. Om jag känner min familj rätt kommer det nog även bli ett Skivstångintervall pass någon av dagarna. När jag tänker efter så lär nog inte det passet heller bli så lugnt. Finns det något härligare än att se sin familj få ta i riktigt ordentligt?

Nu när jag läser igenom detta undrar jag om Detlef verkligen kommer att bli nöjd med min lugna vecka... Men inledning blev väl i alla fall bra?

Vilken dag!

Igår hade vi då denna fantastiska dag som var tillägnad alla funktionärer inom vår förening. Det var härliga pass från början till slut och det är häftigt att se hur mycket alla orkar när det kommer till kritan. När festen drog igång på kvällen hade vi hunnit med inte mindre än fem timmars tuff träning av olika slag. Det som dock blev min starkaste känsla av dagen var en otrolig stolthet av att få vara en del av denna förening. Den energi och samhörighet som karaktäriserade denna dag är något som jag kommer att leva länge på. Träningsvärken som innfunnit sig i dag och som väl kommer att sitta i ett tag kommer även den att hjälpa mig behålla den goa känslan. Så tack alla ni som var med och svettades tillsammans med mig. Vilket gäng vi är!

En tunnel av eld

Om ni vill ha en färgsprakande träningsupplevelse rekommenderar jag en cykeltur mellan Höör och S. Rörum inom de närmsta dagarna. Träden fullkomligen exploderar i olika färger och på sina ställen var det som att cykla genom en tunnel av eld, så visst har hösten sian klara fördelar. Själva rundan blev ca 23 km lång och tog 54 minuter. Inte för att jag är en sådan som bryr mig om tiden...

Svettigt pass

Tack ni härliga motionärer för ett riktigt svettigt och roligt pass igår. Vi fick upp värmen rejält till slut! Sandra som skulle köra step efter oss tyckte dock att det behövdes vädras...

Hallå biceps

Idag känner jag att jag har bicepsmuskler, känner faktiskt det i varje rörelse...

För att öka på denna kännedom kommer jag idag köra dubbla skivstångspass. Ett för skolugdomar och ett är ju för mitt vanlig älskade svettiga motionärsgäng.

Imorgon ska jag sedan få en skön vila för att sedan vara laddad för en cykeltur (eller löpning om det fortsätter att blåsa som det gör just nu) på fredag och så klart den härliga träningsdagen på lördag.

Detlef tycker föresten att nästa träningsvecka ska gå  i lugnets tecken. Det kanske kan behövas...

En bild till bara

Vilken balans!

Ett annorlunda pass

Passet med Detlef idag var ett överraskningpass. Vi började med en uppvärming i hederlig afrostil. Först blev jag lite rädd och tänkte att nu ska vi dansa regndanser och skaka på allt vi har, vilket inte riktigt är min starkaste sida men Detlef höll det på en bra Lottanivå så det kändes faktiskt riktigt bra. Därefter gick vi in på ett Cross-Fit moment som gick ut på att vi skulle alternera mellan två övningar i rep 21-21-15-15-9-9. Övningarna vi körde var:
- Knäböj med stång där man skulle lyfta stången ovanför huvudet varje gång man sträckte på benen
- Chins
Hela alltet varade inte mer än fem minuter men oj så trött man kan bli. Det som dock kändes riktigt bra var att Detlef körde tillsammans med mig och han såg också ut att bli ordentligt trött. Alltid något!
Efter en kort paus gick vi sedan på att skutta omkring på BOZU- bollar. Detta för att träna balans och stabilitet. Riktigt kul!

Ser fram emot morgondagen

Ser fram emot att ta mig till jobbet imorgon - i bil! Mina ben är så trötta att det nästan kändes oöverstigligt att bara ta sig upp till ovanvåningen nu ikväll. Men så kapade jag också cykeltiden hem med sju minuter i eftermiddags :-).

Mitt i natten

Idag blev det en tidig cykeltur. Vaknade vid två och inte kunde somna om och vid fem gav jag upp och satte på mig cykelkläderna och begav mig mot Hörby. Det är inte var dag man få ha väg 13 nästan helt för sig själv.

Detlef, jag behöver din hjälp

Vi närmar oss en ny härlig vecka med stormsteg och min stora fråga är då givetvis hur min träning ska se ut denna vecka (lite insnöad har jag blivit för tillfället, jag medger). Veckan som kommer är lite speciell då vi på lördag ska ha en intern träningsdag för funktionärerna inom vår Friski&Svettis förening. Denna dag kommer att innehålla, om jag räknat rätt, inte mindre än fyra olika träningspass. Tanken är att vi ska testa allt från en gymworkshop tillsammans med Henrik Dagård till spinn intervall och djupvattnejympa. Med andra ord kommer man vara mer än lovligt död i sluten av denna dag och det är då festen börjar!?

I alla fall, man kan nog behöva lite sparad energi till denna dag. På tisdag ska jag även åter ha ett träningspass tillsammans med Detlef, som ju är min personliga träningscoach. Han har pratat lite om att vi kanske ska testa någon helt annan typ av träning under detta pass men jag vet inte. Min fråga till dig nu, Detlef, är helt enkelt - hur ska jag lägga upp mina andra träningpass under veckan och vad händer på tisdag?

Ps. Jag kommer att cykla till och från jobbet imorgon så det passet är redan inbokat:-).

Älvorna dansade för mig

Idag när jag var ute och sprang på morgonen tillsammans med vår labrador, Lukas, hände det något fantastiskt. Vi hade sprungit inne i ett villakvarter och kom ut på en äng och där var de. Älvorna som gracilt dansade för oss. Subltila i dimmolnen som låg över marken men ända så närvarande samtidigt som solen sakta började titta fram över trädtopparna. Det var ett magiskt ögonblick.

Krokig landsväg

Igår var det åter upp på sadlen. Åter i sällskap av min man. Han kan, av förklarliga skäl, cykelturerna så  mycket bättre än jag då han har minst 100 gånger fler timmar på sadeln än jag. (Detta är kanske ännu inte så svårt att ha då jag väl nu kommit upp i drygt fem timmar men ändå). Ni som var ute igår vet att vi hade ännu en vacker höstdag och den njöt jag av i fulla drag. Den enda smolken i glädjebägare (det var inte igår man använde det uttrycket) var att min ända helt klart inte är gjord för att sitta på en cykelsadel men den smärtan tänker jag ignorera. Förr eller senare så fattar väl även den kroppsdelen att det är kul att susa fram på krokiga, backiga landsvägar runt omkring Höör.

Träningslust

Efter en heldag i en föreläsningssal med tillhörande fika och maffiga lunch så känner jag nu en stark längtan efter en härlig cykeltur imorgon. Så jag beställer härmed sol och vindstilla

Sliten

Idag känner jag mig lite sliten. Inte riktigt van att träna så här strukturerat. Då mina helgplaner blivit ändrade tänkte jag därför ändra lite i träningsschemat. Detlef är dessutom bortrest denna vecka så det gäller att passa på. Min plan är nu att ha två vilodagar idag och imorgon för att sedan ta ett cykelpass på lördag och ett löppass på söndag. Visst låter detta som en bra ide?! Nu ska jag begiva mig till Stockholm för att vara med på en kommunikationsdag med Friskis. Ska bli jätte spännande.

Vilken känsla

Då har jag nu tagit premiärturen på den nya cykeln. Det var kolmörkt när jag gav mig av men jag var rustad med både reflexer och lampor till cykeln och reflexväst till mig. Som ni kanske märkt har vädret inte varit det bästa idag men jag mötte inget regn på min jungfrutur. Cykeln är lätt, smidig och det kändes som jag flög fram, eller kanske inte riktigt men nästan. När jag kommit halvvägs ser jag hur en bil stannar en bit framför mig och en man kliver ut och börjar gå mot mig. Ska erkänna att min första reflex var att köra över till andra körbanan och bara ignorera honom. Man vet ju aldrig vad det är för en typ. I alla fall så följer jag inte min första impuls utan stannar snällt. Då jag har hörlurar i öronen och passar på att uppdatera mig med omvärlden (okej, erkänner det var kanske inte precis p1 utan snarare mix megapol)via radio så hör jag inte riktigt vad han säger men jag förstår att han inte tyckte att jag syntes. Jag tänker då att det måste vara mitt baklyse som slutat lysa och tackar honom varpå han åker iväg igen. När jag tittar efter visar det sig dock att lampan lyser fint, den bakre reflexen sitter där den ska och jodå även min reflexväst är fortfarande på plats. Undra hur Det är fatt med den mannens syn egentligen. Resten av vägen avlöpte utan märkvärdigheter. Väl framme på Friskis var set bara till att bära upp cykeln och den fick sedan stå för allmän beundran i receptionen.

Nu hade jag då avverkat en tredjedel av dagens träningsdos och jag gick raskt in på den andra tredjedelen vilket bestod i ett varv på gymmet. Då timmen var tidig och vi ännu inte öppnat fick detta ske i absolut tystnad. Det gick helt ok men det är inte alls lika kul att vara i gymmet utan Detlefs energigivande tillrop.

På eftermiddagen hade jag åter tur med att regnet gjorde ett uppehåll just när det var dags att cykla hem. Dessutom var min man ute på en träningsrunda så han mötte upp i Hörby så vi kunde växeldra (min man kanske lite mer än jag)hela vägen till Höör. Ibland har man tur.

Idag fick jag även höra att det kanske ska gå en triathlon i Hörby till våren så detta får jag kolla upp vid tillfälle.

Kolla in cykeln!

Idag blev jag då med racercykel. Känner mig som ett litet barn på julafton. Har nog aldrig längtad så efter att få ställa klockan på sex för att stiga upp, sätta på sig träningskläder och märk väl CYKELHJÄLM för att sedan ge sig ut medan det fortfarande är mörkt. Det ska bli så häftigt!!!

Lugn löprunda som blev allt annat än lugn

Idag skulle det bli en lugn löprunda enligt det program som jag lagt upp för mig själv. Tänk det blir inte alltid som man tänker sig, även om Olof Röhlander påstår motsatsen. Istället blev det en runda på knappa fem kilometer i 5,25 minuterstempo. För att sätta detta i ett sammanhang, så kan kan jag meddela att jag sprungit milen en gång i 5,20 minuters tempo och det är det snabbaste jag någonsin lyckats åstakomma. Tanken idag var att hålla 6 minuters tempo men så blev det alltså inte. Jag var ute och sprang med min svägerska och när väl första kilometern var avklarad visade klockan på 5,20 och sedan var det ju bara till att försöka hålla i. Min svägerska är mycket bättre löpare än vad jag är så hon tyckte att det känns helt ok medan jag kände det som om mina ben skulle gå av.

Efter löpturen, som var otroligt vacker (vet att jag skrev det även igår och att jag kan låta så där sliskigt positiv men det är så härliga färger just nu) var det dags för ett extrainsatt skivstångpass som min familj bett mig köra för dem. Det brukar vara standard när vi är uppe på landet att vi gör alla möjliga konstiga aktiviteter samt att jag får köra något av mina pass.

Nu är jag åter hemma och ser fram emot en ny vecka med nya utmaningar och nya händelser. Imorgon ska vi dessutom se om det blir en ny cykel.

Nästa veckas träning ser ut som följer:

Mån: Vila ( det ser jag fram emot - cyklingen känns fortfarande på alla möjliga trevliga och otrevliga ställen, ni som någon gång cyklat en längre tur vet nog vad jag menar)

Tis: Cykling till och från jobbet samt ett morgonpass i gymmet

Ons: Skivstång kondition

Tor: Löpning - ska var lugn denna gång

Fre: Vila

Lör: Vila

Sön: Cykling 2-3 mil

Hög av träning

Tänk er en helt molnfri himmel. 13 grader varmt och riktigt hög klar luft. Lägg där till en cykeltur tillsammans med sin man på växelvis grus och asfalt genom den småländska landsbygden. Visst låter det härligt och det var precis vad det var. Rundan var på tre mil och inkluderade både riktiga nedförsbackar och djävulsbacke. Nu efter rundan är det dags för kall öl, bastu och bad i vedeldad badtunna. Så här är livet när det är som bäst.

På jakt efter en cykel

Det har visat sig att jag är ute på helt fel säsong för att köpa begagnad cykel. Det ska man göra precis efter Vätterundan, då alla av någon anledning hatar dina cyklar.

Idag har därför min käre man tagit med mig till Cykelcity i Lund och vi har hittat en alldeles för dyr men fantastisk cykel. Rätt som det är hör jag mig själv säga att det här blir nog hur bra som helst. Så nu ska jag dit på måndag och göra en Bike fit, som jag har fått förklarat för mig är när man ställer in cykeln precis efter mina förutsättningar. De tar alla möjliga mått på en, allt från benens längd till underarmens och detta ska göra att ens cykelturer blir så mycket bättre. Man lär sig så mycket nytt varje dag.

Välkommen träningsvärk

Igår morse var det då dags för träning med Detlef igen. Denna gång satte vi igång så fort gymmet öppnade. Efter en tuff uppvärmning på roddmaskinen (måste verkligen försöka bli vän med den maskinen, någon som har några tips?). Så gick vi på testerna för att kolla min status på uthållighet vad gäller styrka. Första testet var armhävningar. Det är en gren som jag gillar. För att få rätt mätvärden skulle de göras på knäna och i ett tempo på 60 bpm. Jag klarade 48 stycket vilket, till min stora tillfredställelse, var långt över de mått Detlef hade för gränsen utmärkt. Egot växte en aning här men det kom snabbt ner till normal nivå igen när jag kände att jag nu nog gett allt jag hade. Det andra testet, som kanske bäst kan beskrivas som en sorts latsdrag, klarade jag bara 20 vilket lade mig på normalnivån. Detta blev jag inte fullt lika nöjd med. Både kropp och huvud skrek nu att jag gjort mitt och att den fortfarande var trött efter det tuffa skivstångspasset kvällen innan. Hade det inte varit för Detlefs härliga energi och stöttning hade jag nog packat ihop här.

Efter en liten stunds återhämtning kände jag orken komma tillbaka och det var dags för att köra igenom det gympass som Detlef satt ihop. Det är ca tio olika övningar som ska göras i tre set med 15 rep i varje. För en som inte varit inne på ett gym på flera år var det en häftig och ovan upplevelse som ger mersmak. Så fort som jag kände att jag inte skulle orka mer så var Detlef där och stöttade och gjorde att jag klarade några repetitioner till.

Efter passet var jag skakig, trött och mycket nöjd. Måste dock se till att få med mig handskar till nästa gång då mina händer redan börjar se ut som en grovarbetares. Nu är tanken att jag ska köra detta pass en gång i veckan under någon månad för att sedan gå ner i repetitionsantal och lägga på mer vikt. Man känner sig som en riktig elitidrottare när man hör Detlefs strategier för hur jag ska nå mina mål. Det är en häftig känsla.

(Här skulle en grym bild från träningen varit men jag lyckas inte riktigt med tekniken. Grrr)

Pass ikväll

Nu har uppladdningen för passet ikväll startat. Höjdpunkten på veckan börjar ju närma sig med ett härligt svettigt 75 minuters Skivstång konditionspass. Detlef har sagt att det passet räcker för att täcka behovet av uthållighetsträning vad gäller styrka, så den känns extra bra. Hur ser då uppladdningen ut? Jo, idag blir det en lagad lunch med fläskkotlett, oliver och ägg, Mmm. Ses vi ikväll?

Som en dränkt katt

Detta utryck passar så bra när jag i eftermiddag tog mig hem i ösregnet. Den värmande duschen var otroligt välkomnande.
Jag har föresten glömt berätta hur veckans träning ska se ut, så här kommer den.
Mån: Cykling till och från jobbet (totalt ca 3 mil)
Ons: Skivstång intervall, det är ju mitt egna älskade pass, vill absolut inte missa mina härliga motionärer
Tors: Styrketräning i gymmet samt några tester till, tillsammans med min personlig träningscoach, Detlef
Lör: Cykling på grusvägar i Småland
Sön: Löpning i samma härliga terräng som cyklingen.

Tänk första träningspasset för veckan är avklarat, känns gött!

Första cykelturen

Måndag morgon och det är dags att bekänna färg, cykeltur till Hörby är på programmet. Klockan är lite i sju och hela munderingen är på. Det är långa tights med fleecefoder, mössa, vantar och reflexväst samt iphonen fastspänd på armen, inställd på en bra radiokanal. den uppmärksamme kanske märker att det inte står något om hjälm och det är korekt, detta är något jag får jobba med, men jag lovar när (om) jag får en racercykel ska även hjälmen på.

Efter en fem minuters cykling känns det hela riktigt skönt. Även om väg 13 inte är den roligast att cykla på så är man i sin egna lilla radiobubbla och tiden går förvånansvärt fort. 35 minuter efter det att jag satte mig på sadeln så svänger jag in på parkeringen vid Friskis och jag känner mig riktigt pigg (rumpan känns dock lite öm). Halva dagens träningsranson är därmed avklarad, nu ska jag ju bara cykla hem i eftermiddag igen.

Morgonlöpning

Platsen är Säve, norr om Göteborg. Tiden är åtta på morgonen. Löparskorna är på och det är en riktigt fin höstdag som möter mig när jag tar mina första joggingsteg. Rundan är på sju kilometer och tar mig upp och ner för branta skogstigar. Tempot är makligt och jag måste säga att jag riktigt njuter. Det är okej att tycka att jag är lite knäpp men det finns något visst med dessa morgonturer.

Här är mitt vrålåk

Träningsprogram

Idag fick jag mitt preliminära träningsschema. Det känns så kul. Nu till en början ska jag se till att komma upp på sadeln för att få till cyklingen ordentligt. Från nästa vecka ska det därför bli cykling till jobbet två dagar i veckan. Jag bor i Höör så det blir ca 13 km enkel väg. För att göra det lite extra kul ska jag efter cyklingen direkt ta och springa en liten runda för att få in känslan av att få igång benen efter cyklingen, vilket ju ska göras på en triathlon. Utöver detta ska jag även springa en gång i veckan, köra ett styrkepass, samt mitt eget skivstång konditionspass så klart, så nu blir det träna av.

Den cykel som står till buds just nu är en gammal hederlig damcykel med cykelkorg (jag kan i alla fall ta av barnsadeln) så nu har min man fått i uppgift att hitta en bra cykel till rimligt pris. Lycka till!

Detta ska jag ägna mig åt tills vintern kommer då jag får flytta in träningen till simbassängen men det kommer vi till...

Nästa torsdag ska jag även ha en ny träningsrunda med Detlef då vi ska göra uthållighetstester i styrka. Många armhävningar ska det bli.

Nu kör vi!

Aj, aj, aj.
Onsdag morgon och jag får rulla ur sängen då träningsvärken slagit till med full kraft i hela ryggen. Då jag idag ska leda tre pass så kan det bli en mycket intressant dag. Vad är det då som föranleder denna träningsvärk?

På sin plats att göra en resumé.

Sedan vi drog igång nu i höst har vi förmånen att ha en kunnig personlig träningscoach på Friskis&Svettis Höör/Hörby i form av Detlef. Som ny verksamhetsledare ville jag så klart testa detta och få hjälp att hitta nya utmaningar i träningen, sätta upp konkreta mål och lyckas med dem.

Vad är då mitt mål med denna kommande träning?
1) Milen under 50 minuter i maj samt
2) Klara en Triathlon nästa sommar med sträckorna 1500 m simning, 40 km cykling och 10 km löpning inom rimlig tid (vad det skulle vara får jag lov att återkomma till)

Så då var det sagt så nu är det upp till bevis! Sagt och gjort, jag bokade in en tid och i måndags var det dags för vårt första träningspass. Det första passet gick ut på att göra maxtester, det vill säga, se hur mycket jag orkar i en repetion i olika övningar samt ett konditionstest. Detta för att ha utgångsvärden för att sedan kunna jämföra med. Efter en bra uppvärmning var det tid för testerna. De övningar jag fick ge mig på var; knäböj, bänkpress samt marklyft. Har aldrig tidigare gjort något likande så det var med skräckblandad förtjusning som jag såg hur Detlef lastade på stången med diverse färgglada (läs tunga) vikter. Sedan var det bara till att ta i. Efter vissa justeringar och en trött Lotta kom vi fram till att mitt max var följande; knäböj 81 kg, bänkpress 63 kg och marklyft 90 kg.

Sedan var det bara konditionstestet kvar. I mitt stilla sinne tänkte jag att bara det inte blir roddmaskinen så kommer det nog gå okej. Roddmaskinen är en maskin som jag alltid försöker hålla mig så långt borta från som möjligt av någon anledning. Gissa vilken maskin det blev, just det - rodden. Detlef meddelade att testet skulle hålla på i fyra minuter och det kändes som en överkomlig tid men oj vad trött och svettig man kan bli på fyra minuter. Som tur var fanns Detlef hela tiden vid min sida med peppande kommentarer och motiverande tillrop. När tiden var ute (undrar om inte klockan på maskinen går lite långsamt) så hade jag i alla fall tagit mig 1042 meter. Enligt de tabeller som Detlef har tillgång till innebär det att min kondition är precis under utmärkt nivån för min åldersgrupp, och tävlingsmänniska som jag är så ser jag här genast en utvecklingspotential. Efter dessa tester kan man lugnt säga att jag var mycket trött och Vippe i receptionen tittade lite oroligt på mig och undrade om jag mådde bra. Och det är klart att jag gör, finns det något härligare än att ta ut sig fullständigt??