Vart tar tiden vägen?

Oj, vad tiden rullar på snabbt nu. Kan inte fatta att det gått mer än en vecka sedan jag gjorde ett inlägg sist. vad har då hänt sedan sist i träningsväg? Jo massor med kul saker. jag har lyckats hålla tre löppass i veckan av olika intensiteter och det känns riktigt bra!! (vem kunde tro det). Jag var dessutom hos sjukgymnasten igår och fick där springa på deras löpband och i deras korridor. han var riktigt nöjd med dig. Mitt löpsteg såg bra ut och han hade gott hopp om framtiden. Det är dessutom så att jag inte haft så mycket bekymmer med ryggen sista månaden så livet leker.


Men det som framför allt har hänt sedan sist är att jag och 25 andra härliga funktionärer var på Malmö&Co dagen i lördags. Vad är det undrar någon säkert (och det med rätta!)? Jo, det är en hel dag med inspiration och svettig träning för funktionärer inom Friskis och som ni kanske förstod utav namnet så hålls den i Malmö. Dagen började med att alla samlades i den stora salen och hälsades välkomna och fick upp stämningen genom att rocka loss till David Lindgrens Shout it out. Alla var med på noterna direkt och man får en sådan där härlig känsla i kroppen som man kan  få när man får vara med om något alldeles extra. Dagen kunde inte börja bättre. 


Efter det var det dags att gå dagen första av tre pass. Jympa expolsion. Precis som det låter var det fullt ös från början till slut och man fick med dig många härlig nya moves. 


Pass nummer två på schemat var ett spänst pass med ingen mindre än Mathias Sunneborn. Rätt så soft träning måste jag säga - verkar inte var så svårt att bli längdhoppare ;-)(men shit vilken spänt killen har!!!) 


Som sista pass (vid denna tidpunkt var kroppen rätt mör) hade jag till min stora lycka fått plats på ett skivstångs intervall (det är ju liksom min grej) med två tvillingtjejer från Malmö. De var grymt bra och jag fick en mängd uppslag till nya övningar inför hösten. 


Den sista programpunkten var en gemensam föreläsning med Triathleten Jonas Kolting. Att en människa kan prata så snabbt och så mycket på två timmar är helt otroligt. jag undrar om han överhuvudtaget andades. Till detta hade han ett underbart livligt kroppsspråk. Det han sa var dessutom tankeväckande och intressant. Ingen dålig kombination.


Denna minst sagt späckade dag avslutades sedan på bäst sätt med att vi alla funktionärer från Höör/Hörby gick ut och åt en tre rätters. Det satt fint.


Behöver jag säga att träningsvärken satt som en smäck på söndagen. Nä, tänkte väl det...