Jag kan bara inte låta bli att skriva om detta program som nu hade sin final förra vecka. Jag vet att man ska tycka att det är en förfärlig förnedrignstv, amerkaniserat och allmänt vidrigt. Det var med denna åsikt som jag hamnade framför deras säsongspremiär tidigt i våras. Och som jag grät. På något sett berörde dessa överviktig människor och deras förtvivlade försöka att gå ner i vikt mig oerhört. Efter det programmet och min oväntade känslostorm har torsdagskvällar varit heliga för mig. Jag har bara varit tvungen att se hur det går för dem och hur de hanterar sin kamp.
Nu i torsdags var det då dags för final och korandet av vinnaren. För mig var det överhuvudtaget inte intressant vem som vann (kanske bara lite då) men det som var det fantastiska var att få se hur många av dem som faktiskt har lyckats gå ner i vikt och se deras glada ansikten (under allt det smink som de hade fått påkletat) och deras nya utstrålning.
Tänk vad det kan göra att man verkligen ha bestämt sig och framför allt komma till en miljö där någon tror på att du kommer att lyckas och dessutom förutsätter att du kommer att göra det.
Visst finns det mycket i programmet man kan kritisera och jag förespråkar inte att man ska träna all sin vakna tid men jag kommer ändå ta med mig deras viljestyrka och omgivningens viktiga roll för att du ska lyckas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar