Imorgon är det dags

Imorgon är det då dags för mitt andra mål. Triatlhon. Tanken var från början att det skulle ha gått av stapeln idag men då en av våra huvudfunktionärer fick förhinder bestämde vi i lördags att flytta den till på tisdag. Dagen till ära lovar SMHI dagsregn. Men det känns helt ok bara det inte blåser. Hur har förberedelserna nu varit? Då vi bestämde oss för att arrangera tävlingen själva har vi haft långa roliga diskussioner runt middagsbordet angående bansträckningar, starter, vätskedepåer med mera. Igår var hela stora familjen nere och testade ut simbanan som var tänkt bli tio varv på en 75 m lång sträcka (enkel väg). Åsikterna kring detta gick dock så mycket isär att det nu blivit bestämt att man själv får bestämma om man vill simma den banan eller två gånger fram och tillbaka över sjön. (för min del blir det nog över sjön, ska bara försöka hålla rak kurs för de gånger jag testat hittills har det blivit ett klart sicksack mönster). Idag har även jag, min bror och min 14-årige brorson (som för övrigt kommer att vara tävlingens yngste deltagare) märkt ut cykel- och löpbanan. Till detta har vi införskaffat florucerande orange vattenfast färg och ritat på vägen med. Så nu finns det både kilometerhänvisningar samt pilar på asfalt och grusvägarna. Min kloke mor undrade försynt om man verkligen fick lov att rita på asfalten så men vi ansåg att vissa saker är det bättre att få förlåtelse för än tillåtelse... Ikväll märks det att många av de vuxna i sällskapet börjar fokusera på morgondagens tilldragelse. Det ska bli så spännande att se hur kroppen reagerar på att hålla på så länge. Håll tummarna!